Östergrop 1909-1922
År 1909 flyttade krukmakaren Gustav Alexander Franzén med familj till Ingå, där han hade köpt Kjellbergs krukmakeri i Täkter Östergrop året innan (1908). Lägenheten Östergrop låg på ett område som då kallades för Svinvallen. Precis som idag befinner sig tomten alldeles invid Täktervägen, men då gick vägen till Ingarskila tvärs över tomten, upp mot nuvarande Marthastugan.
Leran till krukmakarverkstaden tog Franzén från ett lertag som fanns vid nuvarande Täktervägen 370 där Gunnar Toivonens kiosk stod. I folkmun har den här platsen alltid kallats till ”Kjellbergs potten”. Han tog även lera från lertaget som fanns nedanför berget vid nuvarande Täktervägen 346, Hagen. Han använde således samma lertag som Kjellberg hade gjort. I ett senare skede kan det hända att Franzén tog lera från åkrarna nedanför och väster om Kråkas lägenhet. Sand till krukmakeriet togs dels från den egna tomten och dels från de två stora sandtagen i Ingarskila och Täkter by.
Krukmakeriet på Östergrop låg i den nuvarande tomtens hörn, alldeles invid Täktervägen. Hur det såg ut inne i krukmakeriet vet man inte med säkerhet. Hur som helst fanns här två drejskivor, den ena för brukskeramik och den andra för finputsning av föremål samt för drejning av en del prydnadskeramik. Brännugnen var en flamugn med två eldstäder. Ugnen bildade yttervägg åt två sidor, antagligen för att minska brandrisken. Skorstenen var trappstegsmurad och gick genom verkstadens tegeltak. Gustav Alexander Franzén var noga med brandsäkerheten, vilket även kunde märkas i de två brandstegar, som ledde upp på krukmakeriets tak.
I verkstaden fanns en handdriven lerblandare. På arbetsbänken i verkstaden bearbetades leran och knådades för hand. Till slut vägdes den i exakt lika stora bitar, innan drejandet tog vid. Under taket fanns torkställningar där de drejade föremålen fick torka. På sommaren lät man även föremålen torka utomhus. Ett litet kruklager fanns på tomten, i hörnet mot Ingarskila skolan.
I Gustav Alexander Franzéns krukmakeri tillverkades bl.a. blomkrukor, fat till dessa, hushållskeramik, ljusstakar och lergökar. Produkterna såldes bl.a. på torget i Helsingfors och som leveranser per järnväg från Täkter.
Gustav Alexander Franzén gick bort i juli 1922. Tillika upphörde även krukmakeriet i Östergrop i praktiken att existerna. Sönerna Frans och Gunnar fortsatter verksamheten 1923 under namnet Bröder Franzén.
Bröder Franzén 1923-1958
Vid tiden före och efter Gustav Alexander Franéns död stod verksamheten i krukmakarverkstaden i Östergrop helt stilla. År 1923 fortsatte bröderna Frans och Gunnar med verksamheten i faderns krukmakarverkstad. De bytte namn på krukmakeriet till Bröder Franzén.
Gunnar tog det ekonomiska ansvaret för företaget. År 1927 köpte han ett jordområdet för lertagning, de s.k. Trätängarna vid Ingarskila å. Efter ett tag lämnade Frans företaget.
Den gamla krukmakarverkstaden förstorades med bl.a. torkningsutrymmen för krukor. År 1927 köpte Gunnar en motor, som eventuellt drev den gamla lerblandaren.
I slutet av 1920-talet tillverkade man ännu bl.a. handgjorda krukor, men i samband med ”motoriseringen” 1927 togs en enkel fottrampad krukpress i bruk, vilket gjorde tillverkningen av blomkrukor både snabbare och mera exakt.
Källa: Franzéns krukmakeri - En krukmakarsläkts levnadsöden under 150 år, Mikael Franzén, 2006
